Drömmen om den fullständiga befrielsen, inte i buddhistisk förintande mening utan tvärtom som en i högsta grad förnimbar närvaro av bild och syn, av realiserad verklighet i drömmens rike. Det var den han ville: den fullständiga befrielsen – konstverket. En självvaldhet och självfallenhet utanför diskutantklubbars resonörvärld, allt detta som förstör modern konst och dikt. Det gällde att underminera sitt medvetande och spränga det fritt från dagsaktualiteters mördande konkurrens, allt som färdiggjort för dagen erbjuds av dagen för att man skall nöja sig för dagen. Nå bortom all ställningsdiskussion som begagnar poesin för sina syften utan att leva med den, rycker loss den ur dess naturliga miljö, när så behövs, och låter den stranda som bortkastat papper efter tillfällets bruk och glömska. – Rabbé Enckell – Essay om livets framfart